Idag var jag med på SITAGs kollektiv-avtalskonferens i Mexico City. Fackförbundet SITAG, Sindicato Industrial de Trabajadores de Artes Graficas höll för några år sedan på att totalt upphöra. Från att ha varit sjutusen medlemmar till att rasa och tappa i princip alla medlemmar, har förbundet idag cirka tretusen medlemmar. Återuppbyggnaden av ett sargat förbund startade för två år sedan. Porfirio Cruz (till vänster på bilden) SITAGs organisatiossekreterare och Marvin Largaespada (i centrum av bilden) UNI Americas har dragit ett tungt lass och arbetat hårt. Senare i veckan kommer fackligt aktiva från fler länder i Latinamerika till Mexico City. Arbetare från multinationella företag ska träffas och stärka sitt nätverk. Detta sker inom ramen för ett projekt med GS Facket och UNI, Union Network International. Tyvärr ser det ut som om vi hamnat mitt i en diplomatisk skandal. Deltagare från tre förbund i tre länder har inte fått inresevisum till Mexico. De mexikanska ambassaderna i de tre länderna verkar ha gjort bort sig tillsammans med migrations- och visum myndigheterna. Vi kommer senare under veckan, med all sannolikhet att protestera högljutt mot detta. Det är ytterst ovanligt att internationella sammankomster och organisationer råkar ut för detta. Av hänsyn till de andra deltagarna så vill jag för tillfället inte avslöja namn, länder eller fackförbund. ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Det jag skriver på bloggen är mina egna åsikter. Det är ganska korkat att skriva andras åsikter. Jag jobbar med globala fackliga frågor i GS-Facket för skogs-,
trä-
och grafisk bransch. GS är ett nytt fack-förbund som bildades genom fusionering av Grafiska Fackförbundet och Skogs- och Träfacket den 1 juni 2009. Jag är aktiv socialdemokrat sedan tonåren. Arbetarrörelsen och facket har varit och är mitt universitet. Något förenklat kan mitt liv sammanfattas med rikedom, inte rikedom i form av guld, pengar eller diamanter, utan en rikedom med personliga kontakter och nätverk. Det "stora" och det "lilla" är för mig lika viktigt. Det kan vara som ledare för en grupp, som föredragande på en kongress eller ett samtal med en barnarbetare i tredje världen.